promenad

.

Gillar den här bloggen, dels för att den är ren

(ingen reklam) och snygg men också för att jag

kan få bilderna där jag vill. Överallt annars kommer

de i ett svep för jag fattar inte hur jag ska göra.

Det har varit lite si och så hos mig, men något

som jag bara gjort någon gång i veckan ett tag är

promenader. Idag blev det av och det har hänt en hel del i naturen sen sist.

Det här är en bild från en vik av Illern som jag fotar ofta.

Så skir grönska nu.

Kabbelekan lyste upp vid ena kanten av viken. Just här har Simon tagit ett och annat bad.

Läste Pjaks blogg idag och där skrev hon att om MN funnits hade hon länkat till någon blogg från förra året, för hon gjorde samma sak nu som då. Kom då att tänka på att jag ibland inte är så förtjust i repriser av olika slag. Men VÅR-reprisen gillar jag. Nästan mer för varje år som kommer.

Promenaden runt Illern är också en sak som jag gillar varje repris på.

. Trädet som inte kommer att få några gröna blad i år är så fint där det står i solen.

Fåglarna sätter ju körsbärsträd lite var som, så även här i skogen.

I veckan som kommer ska jag åka till Nässjö och där är det en liten by som har en massa körsbärträd runt sig. Hoppas det blommar där då.

Så nu ska jag njuta av årets repris av våren.



Härlig dag

Idag har jag helt oförtjänt gjort bra affärer.

Min systerdotter bytte till sommardäck åt mig. Jag är ju god man och när den personens räkning för samma sak skulle betalas igår kostade det 420 kronor. Byte av däck och förvaring, precis som det jag fick helt gratis. Dessutom blev jag bjuden på  en god lunch.

På reklamen blir ju personen fråntagen kaffemuggen, men jag fick äta en god lunch i lugn och ro.

Mitt på dagen blev vädret betydligt bättre, ganska så ljummet så då fick det bli en runda runt Illern för jag var så glad.

Årets första mil

Tänkte att jag skulle sluta med flaggan i topp ifråga om promenader med Simon. Det är sista helgen jag har honom hos mig, hans matte flyttar lite västerut till kärleken. Lite sorgligt för mig men något annat kan ju komma upp när något försvinner.

Så igår blev det årets första mil vid Illen avverkad. Den är med massor med backar och där jag går på var den första isig och brant. Den andra backen kan jag svära på att de byggt på ett par meter på höjden.

Som vanligt så kunde inte Simon avstå från ett litet avsvalkande dopp.

Har börjat ha lite godis i fickan så han kommer - oftast på en gång - när jag visslar. Tydligen har det varit blåsigare i naturen där milen slingrar sig fram för det var flera träd som blåst ner och låg över stigen.

Alldeles i slutet av milen finns det en bro med vanligtvis en ganska porlande bäck under men den var fortfarande täckt med is. Bara några hål i isen fanns nu så jag kunde höra hur vattnet porlade. 

Förstod när jag såg på stegmätarens tidur att jag behöver träna mer för det hade tagit 2 timmar och 30 minuter att gå de ca 11 kilometrarna.

Simon var nog inte helt opåverkad av milpromenaden för han låg utslagen och såg ut att använda mina inneskor som en slags luktsalt större delen av gårdagskvällen.

Idag blir det bara halvmil runt Illern.